Remissyttrande: Förslag till ändringar för att öka mobiliteten tidigt i den akademiska karriären
I promemorian föreslås åtgärder för att främja mobilitet i den tidiga akademiska karriären. Förslagen inkluderar ändringar i högskolelagen för att tillåta förenade anställningar mellan högskolan och andra sektorer, vilket tidigare varit begränsat till vissa anställda vid medicinska enheter för utbildning och forskning. Det föreslås även att anställningar som biträdande lektorer kan kombineras med anställningar utanför högskolan, vilket nu endast är möjligt för lektorer och professorer. Målet är att öka rörligheten mellan högskolan och andra sektorer redan i början av akademiska karriärer. Föreslagen ändring i högskoleförordningen innebär en tidsgräns på högst fem eller sju år för anställning som biträdande lektor efter doktorsexamen, med möjlighet för lärosäten att bestämma gränsen inom olika ämnesområden.
De förändringar som föreslås när det gäller tidsgränsen mellan doktorsexamen och ansökan till anställning som biträdande lektor föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. De förändringar som föreslås när det gäller förenade anställningar föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Företagarna tillstyrker de föreslagna förändringarna i högskolelagen med viss reservation. Att främja mobilitet i karriären och på arbetsmarknaden är viktigt för Sverige som kunskaps- och innovationsnation och det krävs stärkt samverkan mellan forskning, akademi och näringsliv för att möjliggöra detta. Rörligheten mellan näringsliv och akademin är en av pusselbitarna för att nyttiggöra forskning och innovation som kan komma småföretagen till gagn. Detta kräver dock att mobiliteten även aktivt inkluderar småföretag och att det på så sätt kan öka tillgången på specialiserad kompetens och forskningsexpertis.
Det kan vara utmanande för småföretagen att genomföra dessa typer av anställningar i och med den förmodade byråkratiska komplexiteten i själva rekryteringsförfarandet, vilket kan innebära en högre administrativ börda för småföretag. Utmaningen kan resultera i att småföretagen möter en ojämn konkurrens i förhållande till andra större företag vad gäller förmågan att attrahera och behålla denna typ av arbetskraft. En noggrann analys av dessa typer av potentiella konsekvenser saknas i promemorians underlag. En utvärdering och förtydligande av hur dessa lagförslag kan inverka på småföretagen hade varit både önskvärd och berikat promemorians förslag som helhet.
